Att leka och rita : barns försök att förstå en obegriplig omvärld

Det här är en bok om mina personliga erfarenheter av förebyggande insatser för barn i åldern 2-12 år och bygger på åtskilliga forskningsrapporter. Det som kommer att beskrivas är hur leken och den skapande verksamheten kan användas som stöd till barn som har behov av att gestalta sina upplevelser. I lek kan man mötas och förstå varandra utan att kunna varandras talade språk. Att leken har stor betydelse för barns lärande och utveckling är styrkt i forskning och en väl beprövad erfarenhet. Redan Platon och Sokrates lär ha talat om att lek och lust var en förutsättning för inlärning. Under senare år har vi på grund av olika händelser uppmärksammat och reflekterat över barns möjligheter att klara av kriser av skilda slag. Då talar vi om en plötslig överväldigande händelse som en människa inte förmår handskas med och inte har makt över de känslor som uppstår när det otänkbara händer. Ett barn har inte någon mental beredskap för att handskas med traumatiska upplevelser. Barnens erfarenhet och förmåga att hitta lösningar räcker inte till för att förstå och kontrollera situationen. De flesta av oss förknippar ordet trauma med plötsliga, dramatiska händelser och psykisk påfrestning. De traumatiska händelserna ska ligga klart utanför vanlig mänsklig erfarenhet och uppfattas som outhärdlig av vem som helst. Man brukar skilja på tre olika traumatiska kriser: förlust, kränkning och katastrof. Som exempel kan nämnas misshandel, våldtäkt, krig och naturkatastrofer. Alltså livshotande händelser. När det handlar om förlust eller katastrof behöver inte personen själv ha drabbats direkt för att traumatiseras. Det kan vara tillräckligt med hot om förlust eller att en person sett en katastrof på TV. Våld i nyhetsprogram kan också antas vara skrämmande. Det är nödvändigt att bli rädd. Det är ett sätt att överleva, skydda sig och försöka motverka missförhållanden i vårt samhälle. Att ta bort upplevelserna är inte möjligt, men med rätt bemötande och i vissa fall behandling, kan det bli möjligt för den som varit utsatt att leva vidare och hitta en mening med livet.