Utbildning för samer; Charlotta Svonni; 2024
endast ny

Utbildning för samer

av Charlotta Svonni
Innehållsförteckning
Artiklar som ingår i denna avhandling
Förord
Abstract
Čoahkkáigeassu
Populärvetenskaplig sammanfattning

1. Inledning
Syfte och frågeställningar
Delstudier
Avhandlingens upplägg

2. Tidigare forskning
Utbildningsreformer och utbildningspolitik
Utbildning för samer i Sápmi
Utbildningsinnehåll för och om samer
Utbildning och urfolks rättigheter och status
Utbildning för samer i Sverige
Från kyrklig till statlig styrning av samisk utbildning
Olika motiv bakom skapandet av nomadskolan
Nomadskolans innehåll och verksamhet fram till 1962
Nomad- och sameskola efter 1962
Undervisning i samiska
Avhandlingens vetenskapliga bidrag

3. Bakgrund
Effekter av moderna staters bildande
Kyrklig inverkan på samers utbildning i Sverige
Olika modeller för samers utbildning
Statlig inverkan på samers utbildning under 1900-talet
Svensk politik gällande samefrågor
Nomadskolan ifrågasatt från sin start
Förändrad politik gällande samefrågor
Utbildning för samer – en mix av svensk skolpolitik och
rennäringsfrågor
Svensk skolpolitik
Rennäringsfrågors inverkan på utbildning
Nomadskolutredningen
Utbildning för samer följer de svenska skolreformerna
Utbildningsväsende för samer utreds igen
Förändring i huvudmannaskap gav utrymme för samisk prägel

4. Teoretisk ansats
Utbildningens syfte och målsättning
Läroplansteori
Utbildningsdomäner enligt Biesta
Utbildning i relation till samhället
Identifikation och föreställda gemenskaper
Kultur och utbildning
Samisk kultur och kulturarv
Samiska kunskaper och kunskapssystem

5. Avgränsning, material och metod Avgränsningar
Läroplanstexter och arkivmaterial
Komparativ metod
Tematisk analys
Textanalys och analys av arkivmaterial
Etiska överväganden

6. Avhandlingens delstudier
Delstudie I – The Swedish Sámi boarding school reforms in the era of educational democratisation, 1956 to 1969
Delstudie II – Samiska fältstudier: Undervisningspraktiker
och principer för kunskapsöverföring i nomadkunskapsämnets implementering ca 1950–1975
Delstudie III - Att öka samiskt inflytande och återaktualisera traditionella kunskaper – Sák 96 och den samiska utbildningsambitionen i relation till Lpo 94
Delstudie IV – Swedish School curricula and Sámi selfidentification. The syllabus from 1960s to 2011. Ansvarsfördelning i delstudier

7. Utbildning för samer: En sammanfattande diskussion Undersökningsperioden – samers utbildning och det allmänna skolväsendets demokratisering
Skolreformer och nya läroplaner
Reducering av kursplaner i undervisning för samer
Utbildningsinnehåll för nomad- och sameskolan
Renskötselkunskap övergår till samekultur
Konkurrensen om naturresurser som ständigt aktuell
Reducering av kunskaper skapar ett nytt kulturbegrepp
Från renskötsellagstiftning till urfolksrätt
Kursplanen i samiska språk bär det kulturella ansvaret
Kollektivt identitetsskapande genom utbildningsdirektiv
Avhandlingens bidrag i relation till tidigare forskning Utvärdering av de teoretiska utgångspunkternas bidrag till avhandlingen
Slutord och framtida forskning

Summary

Referenser
Umeå Studies in History and Education. A Book Series in Educational History, History Education, and Historical Culture
Skrifter från Várdduo – Centrum för samisk forskning
Innehållsförteckning
Artiklar som ingår i denna avhandling
Förord
Abstract
Čoahkkáigeassu
Populärvetenskaplig sammanfattning

1. Inledning
Syfte och frågeställningar
Delstudier
Avhandlingens upplägg

2. Tidigare forskning
Utbildningsreformer och utbildningspolitik
Utbildning för samer i Sápmi
Utbildningsinnehåll för och om samer
Utbildning och urfolks rättigheter och status
Utbildning för samer i Sverige
Från kyrklig till statlig styrning av samisk utbildning
Olika motiv bakom skapandet av nomadskolan
Nomadskolans innehåll och verksamhet fram till 1962
Nomad- och sameskola efter 1962
Undervisning i samiska
Avhandlingens vetenskapliga bidrag

3. Bakgrund
Effekter av moderna staters bildande
Kyrklig inverkan på samers utbildning i Sverige
Olika modeller för samers utbildning
Statlig inverkan på samers utbildning under 1900-talet
Svensk politik gällande samefrågor
Nomadskolan ifrågasatt från sin start
Förändrad politik gällande samefrågor
Utbildning för samer – en mix av svensk skolpolitik och
rennäringsfrågor
Svensk skolpolitik
Rennäringsfrågors inverkan på utbildning
Nomadskolutredningen
Utbildning för samer följer de svenska skolreformerna
Utbildningsväsende för samer utreds igen
Förändring i huvudmannaskap gav utrymme för samisk prägel

4. Teoretisk ansats
Utbildningens syfte och målsättning
Läroplansteori
Utbildningsdomäner enligt Biesta
Utbildning i relation till samhället
Identifikation och föreställda gemenskaper
Kultur och utbildning
Samisk kultur och kulturarv
Samiska kunskaper och kunskapssystem

5. Avgränsning, material och metod Avgränsningar
Läroplanstexter och arkivmaterial
Komparativ metod
Tematisk analys
Textanalys och analys av arkivmaterial
Etiska överväganden

6. Avhandlingens delstudier
Delstudie I – The Swedish Sámi boarding school reforms in the era of educational democratisation, 1956 to 1969
Delstudie II – Samiska fältstudier: Undervisningspraktiker
och principer för kunskapsöverföring i nomadkunskapsämnets implementering ca 1950–1975
Delstudie III - Att öka samiskt inflytande och återaktualisera traditionella kunskaper – Sák 96 och den samiska utbildningsambitionen i relation till Lpo 94
Delstudie IV – Swedish School curricula and Sámi selfidentification. The syllabus from 1960s to 2011. Ansvarsfördelning i delstudier

7. Utbildning för samer: En sammanfattande diskussion Undersökningsperioden – samers utbildning och det allmänna skolväsendets demokratisering
Skolreformer och nya läroplaner
Reducering av kursplaner i undervisning för samer
Utbildningsinnehåll för nomad- och sameskolan
Renskötselkunskap övergår till samekultur
Konkurrensen om naturresurser som ständigt aktuell
Reducering av kunskaper skapar ett nytt kulturbegrepp
Från renskötsellagstiftning till urfolksrätt
Kursplanen i samiska språk bär det kulturella ansvaret
Kollektivt identitetsskapande genom utbildningsdirektiv
Avhandlingens bidrag i relation till tidigare forskning Utvärdering av de teoretiska utgångspunkternas bidrag till avhandlingen
Slutord och framtida forskning

Summary

Referenser
Umeå Studies in History and Education. A Book Series in Educational History, History Education, and Historical Culture
Skrifter från Várdduo – Centrum för samisk forskning
Utgiven: 2024
ISBN: 9789180701549
Förlag: Várdduo - Centrum för samisk forskning, Umeå universitet
Format: Häftad
Språk: Svenska
Sidor: 147 st
Innehållsförteckning
Artiklar som ingår i denna avhandling
Förord
Abstract
Čoahkkáigeassu
Populärvetenskaplig sammanfattning

1. Inledning
Syfte och frågeställningar
Delstudier
Avhandlingens upplägg

2. Tidigare forskning
Utbildningsreformer och utbildningspolitik
Utbildning för samer i Sápmi
Utbildningsinnehåll för och om samer
Utbildning och urfolks rättigheter och status
Utbildning för samer i Sverige
Från kyrklig till statlig styrning av samisk utbildning
Olika motiv bakom skapandet av nomadskolan
Nomadskolans innehåll och verksamhet fram till 1962
Nomad- och sameskola efter 1962
Undervisning i samiska
Avhandlingens vetenskapliga bidrag

3. Bakgrund
Effekter av moderna staters bildande
Kyrklig inverkan på samers utbildning i Sverige
Olika modeller för samers utbildning
Statlig inverkan på samers utbildning under 1900-talet
Svensk politik gällande samefrågor
Nomadskolan ifrågasatt från sin start
Förändrad politik gällande samefrågor
Utbildning för samer – en mix av svensk skolpolitik och
rennäringsfrågor
Svensk skolpolitik
Rennäringsfrågors inverkan på utbildning
Nomadskolutredningen
Utbildning för samer följer de svenska skolreformerna
Utbildningsväsende för samer utreds igen
Förändring i huvudmannaskap gav utrymme för samisk prägel

4. Teoretisk ansats
Utbildningens syfte och målsättning
Läroplansteori
Utbildningsdomäner enligt Biesta
Utbildning i relation till samhället
Identifikation och föreställda gemenskaper
Kultur och utbildning
Samisk kultur och kulturarv
Samiska kunskaper och kunskapssystem

5. Avgränsning, material och metod Avgränsningar
Läroplanstexter och arkivmaterial
Komparativ metod
Tematisk analys
Textanalys och analys av arkivmaterial
Etiska överväganden

6. Avhandlingens delstudier
Delstudie I – The Swedish Sámi boarding school reforms in the era of educational democratisation, 1956 to 1969
Delstudie II – Samiska fältstudier: Undervisningspraktiker
och principer för kunskapsöverföring i nomadkunskapsämnets implementering ca 1950–1975
Delstudie III - Att öka samiskt inflytande och återaktualisera traditionella kunskaper – Sák 96 och den samiska utbildningsambitionen i relation till Lpo 94
Delstudie IV – Swedish School curricula and Sámi selfidentification. The syllabus from 1960s to 2011. Ansvarsfördelning i delstudier

7. Utbildning för samer: En sammanfattande diskussion Undersökningsperioden – samers utbildning och det allmänna skolväsendets demokratisering
Skolreformer och nya läroplaner
Reducering av kursplaner i undervisning för samer
Utbildningsinnehåll för nomad- och sameskolan
Renskötselkunskap övergår till samekultur
Konkurrensen om naturresurser som ständigt aktuell
Reducering av kunskaper skapar ett nytt kulturbegrepp
Från renskötsellagstiftning till urfolksrätt
Kursplanen i samiska språk bär det kulturella ansvaret
Kollektivt identitetsskapande genom utbildningsdirektiv
Avhandlingens bidrag i relation till tidigare forskning Utvärdering av de teoretiska utgångspunkternas bidrag till avhandlingen
Slutord och framtida forskning

Summary

Referenser
Umeå Studies in History and Education. A Book Series in Educational History, History Education, and Historical Culture
Skrifter från Várdduo – Centrum för samisk forskning
Innehållsförteckning
Artiklar som ingår i denna avhandling
Förord
Abstract
Čoahkkáigeassu
Populärvetenskaplig sammanfattning

1. Inledning
Syfte och frågeställningar
Delstudier
Avhandlingens upplägg

2. Tidigare forskning
Utbildningsreformer och utbildningspolitik
Utbildning för samer i Sápmi
Utbildningsinnehåll för och om samer
Utbildning och urfolks rättigheter och status
Utbildning för samer i Sverige
Från kyrklig till statlig styrning av samisk utbildning
Olika motiv bakom skapandet av nomadskolan
Nomadskolans innehåll och verksamhet fram till 1962
Nomad- och sameskola efter 1962
Undervisning i samiska
Avhandlingens vetenskapliga bidrag

3. Bakgrund
Effekter av moderna staters bildande
Kyrklig inverkan på samers utbildning i Sverige
Olika modeller för samers utbildning
Statlig inverkan på samers utbildning under 1900-talet
Svensk politik gällande samefrågor
Nomadskolan ifrågasatt från sin start
Förändrad politik gällande samefrågor
Utbildning för samer – en mix av svensk skolpolitik och
rennäringsfrågor
Svensk skolpolitik
Rennäringsfrågors inverkan på utbildning
Nomadskolutredningen
Utbildning för samer följer de svenska skolreformerna
Utbildningsväsende för samer utreds igen
Förändring i huvudmannaskap gav utrymme för samisk prägel

4. Teoretisk ansats
Utbildningens syfte och målsättning
Läroplansteori
Utbildningsdomäner enligt Biesta
Utbildning i relation till samhället
Identifikation och föreställda gemenskaper
Kultur och utbildning
Samisk kultur och kulturarv
Samiska kunskaper och kunskapssystem

5. Avgränsning, material och metod Avgränsningar
Läroplanstexter och arkivmaterial
Komparativ metod
Tematisk analys
Textanalys och analys av arkivmaterial
Etiska överväganden

6. Avhandlingens delstudier
Delstudie I – The Swedish Sámi boarding school reforms in the era of educational democratisation, 1956 to 1969
Delstudie II – Samiska fältstudier: Undervisningspraktiker
och principer för kunskapsöverföring i nomadkunskapsämnets implementering ca 1950–1975
Delstudie III - Att öka samiskt inflytande och återaktualisera traditionella kunskaper – Sák 96 och den samiska utbildningsambitionen i relation till Lpo 94
Delstudie IV – Swedish School curricula and Sámi selfidentification. The syllabus from 1960s to 2011. Ansvarsfördelning i delstudier

7. Utbildning för samer: En sammanfattande diskussion Undersökningsperioden – samers utbildning och det allmänna skolväsendets demokratisering
Skolreformer och nya läroplaner
Reducering av kursplaner i undervisning för samer
Utbildningsinnehåll för nomad- och sameskolan
Renskötselkunskap övergår till samekultur
Konkurrensen om naturresurser som ständigt aktuell
Reducering av kunskaper skapar ett nytt kulturbegrepp
Från renskötsellagstiftning till urfolksrätt
Kursplanen i samiska språk bär det kulturella ansvaret
Kollektivt identitetsskapande genom utbildningsdirektiv
Avhandlingens bidrag i relation till tidigare forskning Utvärdering av de teoretiska utgångspunkternas bidrag till avhandlingen
Slutord och framtida forskning

Summary

Referenser
Umeå Studies in History and Education. A Book Series in Educational History, History Education, and Historical Culture
Skrifter från Várdduo – Centrum för samisk forskning
Ny bok
152 kr159 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)
Ny bok
152 kr159 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)