Solsken och regn : akvareller; Lars Lerin; 2007

Solsken och regn : akvareller Upplaga 1

av Lars Lerin
Konstnären Lars Lerin tillbringade sina sommarlov på 1970-talet på en liten gård mitt i Värmland, i Sunnemo socken. Här lärde han sig slipa en lie, mjölka och mocka, såga och klyva ved, binda en nek. Gårdens invånare blev hans vänner och han delade deras oro för mörka moln och glädjen för varje hässja under tak. I sina akvareller har Lars Lerin fångat livet på gården. Han berättar om vardagsslit i ladugård och på åker, men också om kaffestunder i skuggan av ett äppelträd. En svunnen tid växer fram inför våra ögon, kärleksfullt skildrad i både ord och bild.

När Lars Lerin skildrar sina somrar på den lilla gården i Värmland gör han det oftast med ljusa färger. Det syns att det var ett liv han trivdes med. Han deltog i arbetet, slet med höskörden, fick valkar i händerna. Mycket ömsint berättar han om syskonen Ingegerd och Margareta och det gamla kusinparet Anna och Folke, som bodde på norrsidan murstocken.

Han bekantade sig med ljuset hur det föll över de dammiga koansiktena. Himmelsblänket i deras svarta ögon. (Som att titta ner i en källa) Den skummande mjölken. De kvällsröda uthusen. Ladugårdsbacken översållad med hjärtblad.

Lars Lerin låter oss följa med till en värld som inte längre finns. Där höet torkades på hässjor och korna mjölkades för hand. Det var ett hårt liv. Efter slåttern väntar en hög otvättade sommarklänningar och många meter mattor. Blomsängar och grönsaksland ska rensas, vinbären är mogna. Och snart är det tid att gå ner till sjölandet och gräva upp de morötter som sniglarna ratat Mycket ska sockras och saftas och djupfrysas. Mycket ska lagas och tätas.
Konstnären Lars Lerin tillbringade sina sommarlov på 1970-talet på en liten gård mitt i Värmland, i Sunnemo socken. Här lärde han sig slipa en lie, mjölka och mocka, såga och klyva ved, binda en nek. Gårdens invånare blev hans vänner och han delade deras oro för mörka moln och glädjen för varje hässja under tak. I sina akvareller har Lars Lerin fångat livet på gården. Han berättar om vardagsslit i ladugård och på åker, men också om kaffestunder i skuggan av ett äppelträd. En svunnen tid växer fram inför våra ögon, kärleksfullt skildrad i både ord och bild.

När Lars Lerin skildrar sina somrar på den lilla gården i Värmland gör han det oftast med ljusa färger. Det syns att det var ett liv han trivdes med. Han deltog i arbetet, slet med höskörden, fick valkar i händerna. Mycket ömsint berättar han om syskonen Ingegerd och Margareta och det gamla kusinparet Anna och Folke, som bodde på norrsidan murstocken.

Han bekantade sig med ljuset hur det föll över de dammiga koansiktena. Himmelsblänket i deras svarta ögon. (Som att titta ner i en källa) Den skummande mjölken. De kvällsröda uthusen. Ladugårdsbacken översållad med hjärtblad.

Lars Lerin låter oss följa med till en värld som inte längre finns. Där höet torkades på hässjor och korna mjölkades för hand. Det var ett hårt liv. Efter slåttern väntar en hög otvättade sommarklänningar och många meter mattor. Blomsängar och grönsaksland ska rensas, vinbären är mogna. Och snart är det tid att gå ner till sjölandet och gräva upp de morötter som sniglarna ratat Mycket ska sockras och saftas och djupfrysas. Mycket ska lagas och tätas.
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2007
ISBN: 9789127026889
Förlag: Natur & Kultur
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 108 st
Konstnären Lars Lerin tillbringade sina sommarlov på 1970-talet på en liten gård mitt i Värmland, i Sunnemo socken. Här lärde han sig slipa en lie, mjölka och mocka, såga och klyva ved, binda en nek. Gårdens invånare blev hans vänner och han delade deras oro för mörka moln och glädjen för varje hässja under tak. I sina akvareller har Lars Lerin fångat livet på gården. Han berättar om vardagsslit i ladugård och på åker, men också om kaffestunder i skuggan av ett äppelträd. En svunnen tid växer fram inför våra ögon, kärleksfullt skildrad i både ord och bild.

När Lars Lerin skildrar sina somrar på den lilla gården i Värmland gör han det oftast med ljusa färger. Det syns att det var ett liv han trivdes med. Han deltog i arbetet, slet med höskörden, fick valkar i händerna. Mycket ömsint berättar han om syskonen Ingegerd och Margareta och det gamla kusinparet Anna och Folke, som bodde på norrsidan murstocken.

Han bekantade sig med ljuset hur det föll över de dammiga koansiktena. Himmelsblänket i deras svarta ögon. (Som att titta ner i en källa) Den skummande mjölken. De kvällsröda uthusen. Ladugårdsbacken översållad med hjärtblad.

Lars Lerin låter oss följa med till en värld som inte längre finns. Där höet torkades på hässjor och korna mjölkades för hand. Det var ett hårt liv. Efter slåttern väntar en hög otvättade sommarklänningar och många meter mattor. Blomsängar och grönsaksland ska rensas, vinbären är mogna. Och snart är det tid att gå ner till sjölandet och gräva upp de morötter som sniglarna ratat Mycket ska sockras och saftas och djupfrysas. Mycket ska lagas och tätas.
Konstnären Lars Lerin tillbringade sina sommarlov på 1970-talet på en liten gård mitt i Värmland, i Sunnemo socken. Här lärde han sig slipa en lie, mjölka och mocka, såga och klyva ved, binda en nek. Gårdens invånare blev hans vänner och han delade deras oro för mörka moln och glädjen för varje hässja under tak. I sina akvareller har Lars Lerin fångat livet på gården. Han berättar om vardagsslit i ladugård och på åker, men också om kaffestunder i skuggan av ett äppelträd. En svunnen tid växer fram inför våra ögon, kärleksfullt skildrad i både ord och bild.

När Lars Lerin skildrar sina somrar på den lilla gården i Värmland gör han det oftast med ljusa färger. Det syns att det var ett liv han trivdes med. Han deltog i arbetet, slet med höskörden, fick valkar i händerna. Mycket ömsint berättar han om syskonen Ingegerd och Margareta och det gamla kusinparet Anna och Folke, som bodde på norrsidan murstocken.

Han bekantade sig med ljuset hur det föll över de dammiga koansiktena. Himmelsblänket i deras svarta ögon. (Som att titta ner i en källa) Den skummande mjölken. De kvällsröda uthusen. Ladugårdsbacken översållad med hjärtblad.

Lars Lerin låter oss följa med till en värld som inte längre finns. Där höet torkades på hässjor och korna mjölkades för hand. Det var ett hårt liv. Efter slåttern väntar en hög otvättade sommarklänningar och många meter mattor. Blomsängar och grönsaksland ska rensas, vinbären är mogna. Och snart är det tid att gå ner till sjölandet och gräva upp de morötter som sniglarna ratat Mycket ska sockras och saftas och djupfrysas. Mycket ska lagas och tätas.
Begagnad bok (0 st)

Om Solsken och regn : akvareller (2007)

I juni 2007 släpptes boken Solsken och regn : akvareller skriven av Lars Lerin. Det är den 1a upplagan av kursboken. Den är skriven på svenska och består av 108 sidor djupgående information om konstens värld. Förlaget bakom boken är Natur & Kultur som har sitt säte i Stockholm.

Köp boken Solsken och regn : akvareller direkt från en annan student på Studentapan och spara pengar.

KurslitteraturKulturKonstSolsken och regn : akvareller
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.

Sälj vidare boken när du är klar

När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Värdera & sälj böcker

Klimatsmart kurslitteratur

Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.

Liknande kurslitteratur

Begagnad bok (0 st)