endast ny
De första fotograferna : introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige Upplaga 1
Världen togs med överraskning när Daguerre i Paris den 9 januari 1839 avslöjade att han kunde fixera bilder i en camera obscura. Nyheten nådde Stockholm ett par veckor senare. Storstilat överlämnade den franska staten uppfinningen till världen i augusti 1839 smattrade de franska fanorna stolt i vinden och kunskapen om daguerreotypin spreds snabbt. Ingen hade efterfrågat den nya tekniken och få visste vad den skulle användas till.
En handfull personer såg till att fotokonsten kom till Sverige och alla hade sina egna skäl: bokhandlaren Bonnier, generalen och ministern Löwenhielm, kryddhandlaren Jacobsson, kostymordinatören Mannerhjerta, dekormålaren Müller och den franske affärsmannen Neubourg. Men Stockholms förste yrkesfotograf, löjtnanten och den tidigare främlingslegionären Lars Benzelstjerna, blev den som under årslånga resor spred fotokonsten över hela Sverige. Han besökte 184142 Söderköping, Norrköping, Linköping, Motala, Vadstena, Jönköping, Eksjö, Vimmerby, Västervik, Visby, Kalmar, Borgholm, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Kristianstad och Helsingborg.
Vår tidiga fotohistoria är bildlös. De pionjärer som introducerade fotokonsten har lämnat få daguerreotyper efter sig. I stället återfinns deras avtryck som annonser eller redaktionella notiser i dåtidens tidningar. Och där berättas om deras drivkrafter, affärsmodeller, marknadsföringsmetoder och nätverk i ett glest befolkat rike som stod på tröskeln till den industriella revolutionen. Många av daguerreotypins föregångsmän ägnade sig åt fotokonsten bara under en kortare period av sina liv för att senare övergå ibland återgå till någon annan verksamhet medan deras pionjärinsatser snabbt förbleknade för att till slut glömmas bort.
Björn Axel Johansson är informationschef vid Statens historiska museum i Stockholm. Han har bl.a. varit nyhetsjournalist på dagstidningar, TT och Sveriges Radio och frilansande dokumentärfilmare och teveproducent för SVT. Under 1980-talet specialiserade han sig på undervattensprogram och marinarkeologi och har haft uppdrag för BBC och National Geographic. Han har bl.a. skrivit en dokumentärroman om den svenska emigrationen till Fijiöarna, Människoslukarna, 1978, och varit redaktör för Regalskeppet Kronan, 1985.
* Det finns ingen bok i ämnet tidigare
* Författaren skriver även om 1800-talets samhälle och vardagsliv
* Välskriven och lättläst
Upplaga: 1a upplagan
Utgiven: 2005
ISBN: 9789185057733
Förlag: Historiska Media
Format: Inbunden
Språk: Svenska
Sidor: 320 st
Världen togs med överraskning när Daguerre i Paris den 9 januari 1839 avslöjade att han kunde fixera bilder i en camera obscura. Nyheten nådde Stockholm ett par veckor senare. Storstilat överlämnade den franska staten uppfinningen till världen i augusti 1839 smattrade de franska fanorna stolt i vinden och kunskapen om daguerreotypin spreds snabbt. Ingen hade efterfrågat den nya tekniken och få visste vad den skulle användas till.
En handfull personer såg till att fotokonsten kom till Sverige och alla hade sina egna skäl: bokhandlaren Bonnier, generalen och ministern Löwenhielm, kryddhandlaren Jacobsson, kostymordinatören Mannerhjerta, dekormålaren Müller och den franske affärsmannen Neubourg. Men Stockholms förste yrkesfotograf, löjtnanten och den tidigare främlingslegionären Lars Benzelstjerna, blev den som under årslånga resor spred fotokonsten över hela Sverige. Han besökte 184142 Söderköping, Norrköping, Linköping, Motala, Vadstena, Jönköping, Eksjö, Vimmerby, Västervik, Visby, Kalmar, Borgholm, Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Kristianstad och Helsingborg.
Vår tidiga fotohistoria är bildlös. De pionjärer som introducerade fotokonsten har lämnat få daguerreotyper efter sig. I stället återfinns deras avtryck som annonser eller redaktionella notiser i dåtidens tidningar. Och där berättas om deras drivkrafter, affärsmodeller, marknadsföringsmetoder och nätverk i ett glest befolkat rike som stod på tröskeln till den industriella revolutionen. Många av daguerreotypins föregångsmän ägnade sig åt fotokonsten bara under en kortare period av sina liv för att senare övergå ibland återgå till någon annan verksamhet medan deras pionjärinsatser snabbt förbleknade för att till slut glömmas bort.
Björn Axel Johansson är informationschef vid Statens historiska museum i Stockholm. Han har bl.a. varit nyhetsjournalist på dagstidningar, TT och Sveriges Radio och frilansande dokumentärfilmare och teveproducent för SVT. Under 1980-talet specialiserade han sig på undervattensprogram och marinarkeologi och har haft uppdrag för BBC och National Geographic. Han har bl.a. skrivit en dokumentärroman om den svenska emigrationen till Fijiöarna, Människoslukarna, 1978, och varit redaktör för Regalskeppet Kronan, 1985.
* Det finns ingen bok i ämnet tidigare
* Författaren skriver även om 1800-talets samhälle och vardagsliv
* Välskriven och lättläst
Ny bok
169 kr177 kr
5% studentrabatt med Studentapan
Begagnad bok (0 st)
Varje vecka tillkommer tusentals nya säljare. Bevaka boken så får du meddelande när den finns tillgänglig igen.
Bokens omdömen
Ingen har recenserat den här boken ännu.
Sälj vidare boken när du är klar
När du är klar med boken säljer du enkelt vidare och tjänar pengar på nolltid med Studentapan. Vi tar hand om allt det krångliga så att du får mer tid över till annat. På det sättet kan du tjäna tillbaka det mesta av kostnaden för boken.
Klimatsmart kurslitteratur
Bli en miljöhjälte under din studietid och ge dina gamla kursböcker ett nytt liv. Genom att återanvända dina kursböcker minskar du utsläppen av koldioxid (CO2) med hela 59%. För en psykologstudent skulle det innebära minskade CO2-utsläpp med cirka 240 kg under studietiden. En stor vinst för din plånbok och miljön. Det kallar vi klimatsmart kurslitteratur.
Liknande kurslitteratur
